HEMRESAN ÄR BOKAD!
Den 22/12 landar jag kl 00.40 hemma i (förhoppningsvis vintriga) Sverige och stannar till den 4/1 kl 18.00.
En helt ny värld...
Kl halv tolv infann vi (jag & familjen) oss på Westfield. Ett fantastiskt stort köpcentre med ungefär 7 miljoner affärer.
Mjukstartade med en fika bestående av varmchoklad för att komma i härlig julstämning.
Sen var det dags.
I början gick vi tillsammans,sen vek jag av i tre sekunder i en butik. När jag kom ut igen var familjen borta.
Eftersom det fanns ca 30 butiker (dom som man kunde se) framför mig gav jag upp förhoppningen om att hitta dom.
Så jag började lalla runt själv.
Lyckades faktiskt vara strikt nog och ta klapparna först. Har lyckats stryka några namn från listan nu iaf.
Sen så råkade jag väl möjligtvis snegla åt nån klädbutik.
Och vet ni,det var som om det var högtalare utanför affärerna som skrek mitt namn.
"Kom Sofia,kom in och titta,att titta skadar inte"
Sånt kan man ju bara inte ignorera.
Man skulle kunna säga att jag tyyyp kom ut med en eller två påsar mer än vad jag hade tänkt.
Men det var jag värd.
Nytt jobb?
Hämtade lilltjejen runt två. Men istället för att gå hem hängde vi med storasystern till flickan jag är barnvakt åt ikväll och hennes mamma.
Och vi hängde med på hennes efterskol aktivitet...SPELA TRUMMOR!
Det var så fruktansvärt skoj.
Jag är ju tyvär helt tondöv och talanglös när det kommer till det musikaliska.
Men det var fruktansvärt skoj iaf.
Kordination är något jag undrar över,har man det eller inte.
Kan man träna upp sig eller måste man då ha någon kordination överhuvudtaget från början,så man har något att träna.
Jag saknar det iaf.
Men finns det en Alla kan sjunga kör så kan väl jag starta ett Alla kan spela band.
Tänk vilka grymma konserter vi skulle kunna ge ihop.
Skaffa barn?
Vad heter du? Hur gammal är du? Vart bor du? Varför har du rött hår? Vad är det där? Varför gör hon sådär?
Vem är det där?(svarar Lena) Vem är lena? Kan han simma? Varför kan han simma? Va gjorde hon? Va sa hon?
Varför har du fötterna under bordet?Är hon en prinsessa?Varför gör dom så?Varför är han där?Varför har han lila kläder?
varför? Varför? VARFÖR?
Ja gott folk,jag är barnvakt ikväll.
En 5åring och en 4åring,det är fyraåringen som är den frågvisa.
Hon får en liksom att vilja använda dubbla kådisar livet ut.
Men hon är rätt söt med.
-Sofia,du borde va kär i en kille tycker jag.
Vad ska man svara på det liksom.
-Nej du förstår lille vän,kärlek är bara för idioter som inte vet bättre.
För i det verkligen livet kommer inte prinsen.
När Snövit ligger för döden och det enda lilla han behöver prestera är en öm kyss är han för upptagen med att sätta på Askungen.
Men det lär hon sig tids nog...
Nej nu ska jag gå och ta mitt p-piller och hämta öronpropparna....
Nedröstad...
Hursom så börjar vi kolla på en reklam kavalkad med 80-tals musik.
"Amazing collection from the 80's " buy buy buy,"Free Cd if you make your order tonight" buy buy buy
Iaf så gick jag & Ulrika igång som fan och började små dansa i soffan och kom fram till att 80-tals musik gör en glad i själen.
Henrik tittade lite underligt på oss och konstaterade att det inte fanns nått ozzy,maiden eller metallica med i samlingen.
Det struntade vi fullkomligt i.
Ulrika-Va kostar den då. Kan dom inte sluta babbla & tala om priset.
Henrik-Du ska ju ändå inte köpa den.
Ulrika-Ska jag ju visst.
Henrik-Nej det ska du inte.
Ulrika-Varför inte.
Henrik-Det var ju inge maiden eller metallica med.
Ulrika-Dont care much...
Ok,jag är ju ett fan av både Maiden & Metallica men det är nått speciellt med det glada 80-talet...
Och hjärtliga samtal makar emellan....
Simmar mot djupare hav...
Hon är morbid min syster.
Detta är, eller var iaf fisken.
Han ligger numera på en sopptipp.
Simma fritt min gulfjällige vän,vi ses kanske igen.
London med systeryster
Sova kanske..?
Nej,nu blir det sängen tillsammans med Dr Troy.
Hur kan man motstå denna man?
The fredasmys...
Det tråkiga är att hon har stort intresse för olagligt dåliga barnprogram.
Jag lovar,Teletubbies skulle få en Oscar i jämförelse....
Försökte ladda upp fler men datorn ville inte samarbeta så det här får duga...
Starbucks suckers
London style med syster yster
Den 10 november for jag till Heathrow för att plocka upp min allra käraste syster. Jag hade även gjort en fin skylt som det stod "Ms E Westin aka systeryster" på. Ifall vi inte skulle känna igen varann.
Planet skulle landa 16.50.
Planet var försenat.
Planet skulle landa 18.10.
Planet var ännu mer försenat.
Planet skulle landa 18.25.
Planet var försenat lite till.
Planet landade 18.40.
Två timmar på Heathrow är två lååånga timmar.
Men det är kul att titta på folk och fantisera ihop smuggelhistorier. Jag skulle va grym som tulltant.
Btw så trodde jag att jag skulle sprängas i tunnelbanan på väg till flygplatsen.
Vi blev stående en stund vid terminal 4 och när jag tittar upp går det förbi en man som tittar jätteargt på mig.
Han sätter sig en bit bort och käkar chips. SEN! går han av! Det verkade ju änså som om att han skulle åka vidare men sen bestämde han sig plötsligt för at gå av.
Det är då det händer.
Jag vänder mig mot det håll han kom gående ifrån. DÄR! står en väska. En gigantisk väska som jag inte sett innan.
Den är så stor så man kan liksom inte ha missat den.
Jag fattar ju direkt att snubben är en terrorisst och att väskan är full med bomber & granater.
Jag börjar så smått få panik och funderar på om jag ska hoppa av. Men hur ska jag komma till syster då liksom.
Då tänker jag "shit hur ska syster klara sig om jag sprängs,hon hittar ju inte här" (fatta hur osjälvisk jag är på min dödsbädd) Sen försöker jag ringa hem till mamma för ett sista sentimentalt samtal men mottagningen är ju såklart obefintlig.
Tåget börjar gå igen iaf och min panik bara växer. Stirrar på väskan och på gubben som sitter närmast den.
Den ända människan i vagnen förutom mig för övrigt.
Han ser liksom inte riktigt ut att höra ihop med väskan.
Tillslut är jag ett sånt nervrak att jag tar mig fram till gubben och frågar om det är hans väska.
Kan säkert upplevas väldigt märkligt men jag var som sagt beredd på att gå hädan så wtf.
Och vet ni,det var gubbens väska. Och jag lever. Men jag är fortfarande säker på att snubben va terrorisst.
Nu till resten av veckan. Vi hann med en hel del.
Madame Tussoud- en liten besvikelse,man tycker ju när man sett på bild att det är riktigt grymma kopior men vissa såg man inte ens vilka det var. Men hela grejen va väldigt rolig.
Ripleys belive it or not- roligt museeum. En riktigt grym spegel labyrint där man verkligen inte kunde se vad som var gång och vad som var spegel.
Natural history museum- jag är ju en sucker för klassiska töntiga museer. Fick känna hur det kändes inne i en mataffär under en jordbävning i japan för en massa år sen. Inte lika våldsamt såklart men hyffsat.
Gjorde den numera klassiska "Guds-vurpan" vi gick i en av trapporna och av någon oklar anledning missar jag dom tre sista trappstegen. Jag faller och det är nu det gudsfruktiga kommer in i bilden. Tar jag emot mig? Svaret är nej, jag håller upp armarna mot himlen ungefär som att jag tror att gubben där uppe ska ta emot mig i fallet.
Eftersom golvet va massivt stengolv och jag tog emot hela min tyngd med knäna resulterade det i svullna,blå aningen uppskrapade knän.
Men men,lite smärta har ju ingen dött av.
London eye- är ett 125 meter högt pariser-hjul. Det åkte vi på fredagkväll. Fantastisk utsikt. Alla lampor över ett mörkt London. Lite mäktigt på nått sätt.
Bio- tog vi en kväll. Vi såg Saw 5, den var äcklig.
Kändis spottning- "Va?! ska vi spotta på kändisarna" sa min syster på fullaste allvar. Hon är söt hon.
Shoppat- har vi gjort lite. Eller ja,ganska mycke kanske iaf syster. Jag är ju en fattig barnflicka.
Ätit donuts- jajamensan,det är en egen kategori. Denna underbara gourmet(?) rätt som är som en fest för smaklökarna.
Det var våran vecka i det stora hela.
Tack systeryster för sällskapet och alla underaba tokigheter.
Du ser ju iaf sund ut :)
Tycker ändå det ser lite bättre ut för det har aldrig gått åt helvete så bra som det gör nu
Nu är iaf familjen hemma igen & har tagit del av alla skador som uppkommit under mina två husvaktveckor.
Idag var det en gubbe här och kollade på kyl/frysen som brakade ihop. Han skruvade loss en plåtplatta på baksidan och drog ur en svart bränd plastklump som antagligen en gång i tiden fyllde en funktion.
Man får ju vara glad att huset inte brann upp iaf.
Men som sagt nu är dom hemma igen och jag måste säga att jag är fruktansvärt glad att få återgå till vardagens rutiner.
Jag är inge bra på att va ledig helt enkelt.
Themsen nästa?
Börjar undra lite smått om det inte vore den perfekta bostaden för mig,botten av themsen.
Lite överdrivet tänker ni säkert men tro mig,jag har anledningar.
Har ju nu varit husvakt i två veckor eftersom familjen är utomlands.
Två veckor tänker ni,vad kan hända på två veckor.
Det ska jag berätta.
Det kan vara så att Tv:n helt plötsligt slutar funka,kan också va så att frysen lägger av och man får slänga en soppsäck med mat. Sen som en bonus kanske en av dom tre fiskarna beslutar sig för att lämna detta jordeliv (eller vattenliv snarare) och en andra ser ju inte alltför pigg ut. Jag vet iaf ingen fisk som ligger & vilar på botten.
Och som den krämiga grädden på moset har jag precis upptäckt att min plånbok är försvunnen.
Har letat i hela huset på helt absurda ställen,varför skulle den ligga i kylskåpet liksom.
Så nu efter en timme av gråt & längtan efter mamma (ja jag blir liten & ynklig när sånt här händer) har jag insett att themsen nog inte vore så dumt.
Men men,nog klagat.
Så fort jag lyckats lokalisera plånboken ska jag komma med en uppdatering om min & systerysters underbara vecka här i london.
Back in good ol' England
Den 4e landade jag i England utan att bli upplockad av en man med skylt.
Istället letade jag mig själv från Heathrow hem till Barnes via tunnelbana och buss. Det gick kanon, lite impad själv faktiskt.
Och vad kommer man hem till. Ett tomt mörkt stort hus. Borde ju inte klaga, familjen är på semester två veckor och jag får ett hus i London för mig själv. Men när man kom hem så känndes det bara ensamt. Tur att systeryster ska komma den 10e och stanna några dar.
Min tanke var ju att hinna se staden nu när jag är helt ledig. Men inte då,det är ju mycket roligare att ligga hemma med feber och hosta blod.
Men men,får hinna med nästa vecka då allra käraste syster kommer.
Nu tycker jag att jag har varit duktig och bloggat nog för ett tag.
Så dags för en kopp te och ännu ett avsnitt av underbara Nip/Tuck.
Om bara Dr Troy kunde komma och bota min förkylning...
Sverige tour
Och vilken konsert sen,jag var i himmlen under två timmar. Trots feber och whiskey röst.
Nå väl. Jag anlände iaf till sverige den 29e och blev då upphämtad av min allra kärate Idaho.Som jag har saknat och längtat efter ända sen jag åkte.
Eftersom MAX inte finns i England styrde vi kosan dit på min begäran,vi köpte med oss två mål och for hem till "oss" (känns för konstigt att skriva hem till Idaho). Det var underbart gott!
Min plan var egentligen att fara hem till mor och far på kvällen men eftersom min fredag kväll var bokad och Idaho skulle jobba helg fanns det ingen annan kväll att ta igen en månads festande på.
Såå...när Idaho kom hem från jobbet på onsdag kväll var drinkarna klara och klädbytena många.
Efter en två kanske fem drinkar for vi ner till Bullit,det självklara valet för kvällen.
Där intogs en två kanske fem drinkar till och vi fick dessutom sällskap av kära gamla bekanta.
Det var den roligaste kvällen på väldigt länge,tack för det älskling.
Har nu upptäckt att det inte är en höjdare att bli askalas precis efter en flygtur. Jag blev sjuk och är det fortfarande.
Men jag lyckades nog pricka av det mesta på min sverige lista trots feber och hostattacker.
Ses i jul...
Utflykter..
har jag hunnit med en del.
Är ju ledig på helgerna men eftersom min familj här är så cool så är det ganska schysst att hänga med dom.
Vi har varit till Covent garden,ställe med en massa gatu artister och upppträdanden. Riktigt mysigt.
National gallery,är inget fan av museer med tavlor men det var riktigt häfftigt att se alla orginal,på riktigt liskom.
Monet,Renoir,Piccaso,van Gogh och alla dom där snubbarna.
Sen har vi varit på Tate med. Moderna museet. Och ja.
Vad säga,jag förstår inte riktigt grejen med dessa moderna konstverk.
Jag kan nästintill bli lite förbannad på vissa. Jag menar, att rada upp tre meter använd tvål på en ståltråd och sen kalla det konst.
Men skönhet ligger ju i betraktarens ögon så...
The straight A student...
Men det är kul. Jag trivs och jag har fått roliga klasskamrater. Även om dom suger på engelska.
Inte för att jag vill skryta med min otroliga engelska men jag e faktiskt bäst i klassen på uttal.
För att ni ska förstå ska jag försöka skriva så som dom låter : Ajj tiiink aj nååååw dä aaanseer ( om ni undrar vad det står så ska det vara: I think I know the answer)
Och fransyskorna! Dom pratar vartannat ord på franska = omöjligt att förstå.
Btw,franska är inte ett språk,det är ett läte så nu vet ni det.
Men dom är snälla och trevliga och schyssta att hänga med.
Att shoppa eller inte shoppa?
JAG HATAR SHOPPING!!!
Min passion för shopping har dött här.
Vardagarna,fine det funkar, men på helgen! Det gör jag aldrig om.
Denna massa som bara väller emot en när man går på stan,det är fruktansvärt.
Så tji fick ni...
Ankomsten...
Mötes (efter lite förvirring) av en man som skulle köra mig hem till familjen. Det var lite coolt att nån stod där med en skylt som det stod Ms Westin på.
Hur som,efter ca 20 minuter och en hel del kallprat (ni som känner mig vet hur ja känner innför kallprat) är vi framme.
Mamma Ulrica kommer ut och möter upp och vi konkar in min packning som bara hade 5 kg övervikt tillslut.
Väl inne hälsar jag på Annica,au pairen som varit och såklart anledningen till min flytt, den lilla solstrålen Wilda.
Wilda visar runt i huset (som jag ska försöka visa om jag listar ut hur man lägger upp bilder).
Den första kvällen sitter vi mest och pratar om hur saker funkar här,viktiga nr och sånt som är bra att veta.
Sen är det läggdags och jag somnar som ett litet barn.
Nästa dag har jag dubbelgång med Annica och hon visar hur en dag med Wilda ser ut. Vilken buss till skolan man tar och sånt. Sen visar hon mig runt i Barnes som "stadsdelen" heter.
Sen kommer onsdagen,min första riktigt arbetsdag. Det gick fint. Gick inte vilse (så mycket)
Resten av veckan flyter på,jag kollar runt i Barnes,går lite vilse och njuter av mitt nya London liv.
